Siirry sisältöön

Jord- och skogsbruksministeriet föreslår jakt på 100 östersjövikare

Under det kommande jaktåret är det enligt ministeriets förslag tillåtet att jaga östersjövikare inom en ram på 100 individer, men endast i Bottenviken och Kvarken. Den största jaktkvoten för gråsäl uppgår på samma sätt som i fjol till 1 050 sälar. Förordningarna, som har sänts på remiss, väntas börja gälla i augusti.

Jakten efter östersjövikare ska förebygga skador av sälar på yrkesfisket. Ett mål är också att förenkla tillståndsprocessen jämfört med dagens skadebaserade dispenssystem som är ytterst byråkratiskt.

I Bottenviken har populationen av östersjövikare fortsatt att växa relativt jämt sedan år 1988. På 2010-talet var antalet ca 7 000. Alla vikare är dock inte med i räkningarna eftersom en del av sälarna är i vattnet. Naturresursinstitutets uppgifter som baserar sig på årets flygräkningar visar dock att populationen på isen i Bottenviken var 17 400 i april. Orsaken till detta resultat kan vara att det istäckta området var ovanligt litet när räkningarna skedde, dvs. bara området längst inne i Bottenviken till norra Karlö var istäckt. Enligt Naturresursinstitutet känner man inte till hela populationens storlek, men sannolikt är antalet över 20 000.

Fram till år 1988 behövde man en jaktlicens för att få jaga östersjövikare. Därefter totalfredades vikaren på grund av att populationen minskade. Populationens hälsa har förbättrats på ett väsentligt sätt och populationen har börjat växa i jämn takt. Även jaktåret 2010–2011 var licensbelagd jakt tillåten i syfte att förebygga skador. Under de senaste åren har man fått jaga bara med skadebaserade dispenser, kvoten har varit 30. Nu ska jakten inledas med stöd av jaktlicenser. Den föreslagna kvoten är 100 individer, vilket är 0,5 procent av den uppskattade minimipopulationen. Ett så här litet antal gör inte tillväxten i populationen långsammare eftersom på 2000-talet växte populationen med ungefär 5,9 procent per år. I nuläget kan populationen alltså växa med 1 000–2 000 individer per år, dvs. med 5,9–10 procent.

Jaktkvoten för gråsäl ändras inte

Genom förordningen tillåter man jakt efter högst 1 050 gråsälar i alla landskapsområden vid havet. De föreslagna högsta tillåtna kvoterna i de olika stamförvaltningsområdena är desamma som i fjol: Bottenviken-Kvarken 683, sydvästra området 273 och Finska viken 94 gråsälar. För gråsälsjakt behövs det ingen separat jaktlicens, utan jakten får ske under jaktperioden enligt den regionala kvoten. Jägarna ska rapportera in sina fångster till Finlands viltcentral. Om kvoten uppfylls före slutet av jaktåret, ska Finlands viltcentral ta beslut om att jakten avslutas.

Antalet gråsälar i Östersjöområdet har ökat från att ha varit ca 10 000 på 2000-talet till det nuvarande antalet som är över 32 000. Alla individer fås inte med i räkningen och den totala populationen uppskattas vara 40 000–54 000 gråsälar.

År 2013 uppgick värdet av de skador som sälar orsakade på fiskodlingen till sammanlagt 1 202 000 euro. Var tredje yrkesfiskare sade sig ha lidit fångstförluster. Marknadsvärdet av den skadade fångsten var 466 000 euro. Jord- och skogsbruksministeriet betalar yrkesfisket och vattenbruket sammanlagt 1,63 miljoner euro i stöd för tolerans mot skador av säl för år 2014. Ministeriet har finansierat projekt som utvecklar sälsäkra fiskeredskap, men sätten att förebygga skador på nätfisket vid kusten är dock begränsade.

Pressmeddelandet på Jord- och skogsbruksministeriets webbsida