Åtel för små rovdjur

Anlägg en åtel för små rovdjur såsom räv och mårdhund genom att gräva en grop i marken och fyll den med skräpfisk, slaktrester eller annat ätbart för små rovdjur. Inälvor och annat slaktavfall är det bäst att sätta i sopsäckar och föra till åtelplatsen medan de är så färska som möjligt.

Vilda djur, som misstänks ha insjuknat i sjukdom som kan smitta till människor och djur såsom skabb, är inte lämpligt som åtelmaterial. På grund av trikinsmittorisken ska till exempel små rovdjur inte alls användas i åtlar.

Inte heller fiskar och deras rensavfall, där parasiter upptäcks, är att rekommendera för användning som åtelmaterial.

Gräv ner en del av säckarna i jorden och fyll gropen så att ett jordlager på 20–30 centimeter ligger ovanpå. Märk ut platsen för säckarna, för nästa gång ska du gå dit först när snön täcker jaktmarkerna. Den egentliga huvudåteln görs i en cirka halv meter djup grop där man tömmer det mesta av avfallet.

Räv- och mårdhundskullarnas revir utvidgas i början av hösten och honan lär ungarna att skaffa mat och börja ett självständigt liv. Jägaren kan redan då vänja de små rovdjuren vid att hitta föda på bestämda ställen genom att sätta ut slaktrester till exempel från har- och fågeljakten.

Om man tar vara på inälvs- och slaktresterna från hjortdjur har man material till åteln hela vintern. Tiden mellan november och januari är den bästa för jakt med åtel. Om man gillar att vakta och om vaktkojan är ordentligt byggd bör fångsten bli relativt bra.

Släpp ut dofterna

När vinterkölden sätter in fryser huvudåteln vilket minskar den dåliga lukten. Då behövs doften från de nedgrävda säckarna för att effektivera åteln. Släpp ut dofterna från de nedgrävda säckarna genom att hacka hål på säckarna med en vass käpp så att de små rovdjuren får lukta på dem.

Den egentliga åteln behöver även påfyllning ibland, men nytt material ska inte stjälpas av på det gamla. Djuren är misstänksamma mot den nya åtelfödan några veckor. Materialet hälls ut på 10–15 meters avstånd från den gamla åteln så att rovdjuret vänjer sig vid den nya serveringen medan det äter av den gamla åteln.

Inget papperskrig

Man behöver inte meddela myndigheterna när man använder slaktrester från vilda djur. Om man använder produktionsdjur som åtel krävs alltid åtminstone en anmälan till kommunalveterinären.

Läs mer om biprodukter som åtel (Livsmedelssäkerhetsverket Evira, på finska)

Fastän man slipper papperskriget genom att använda material från naturen måste man ändå alltid be markägaren om lov för att anlägga en åtel.

Uppdaterad 28.11.2014