Gråsälsstammen fortsätter att öka i Östersjön

Vid gråsälsräkningarna i Östersjöområdet i fjol på våren påträffades över 32000 gråsälar. Beståndsökningen har sedan mitten av 2000-talet skett främst i den mellansvenska skärgården. På det andra kärnområdet för gråsälarnas pälsömsning, skärgården i sydvästra Finland, har beståndet bevarat på samma nivån efter denna tidpunkt. Väderförhållandena varierade i början på räkningsperioden, men till sist utfördes räkningarna väl Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet svarade för räkningen på finländskt område.

Det räknade antalet gråsälar, dvs. antalet gråsälar som har observerats vid räkningarna, har ökat från ca 10000 individer i början av 2000-talet till nuvarande över 32000 djur. Populationens genomsnittlig, årlig ökning har varit 5,7 % under de sista tio år.

Kärnområdet för förekomsten av gråsäl under pälsömsningen är fortfarande de norra delarna av Egentliga Östersjön, dvs. den mellansvenska skärgården och Finlands sydvästra skärgård. Under hela 2000-talet har det skett en jämn ökning i antalet räknade gråsälar i den mellansvenska skärgården. På den finländska sidan har beståndet bevarat på samma nivån sedan mitten av förra decenniet. Även i södra Östersjön (södra Sverige, Danmark och i år för första gången även Poland) har det skett en klar ökning, men andelen individer av det totala räknade antalet är än så länge relativt liten. Utifrån situationen under räkningsperioden kan man emellertid inte dra några direkta slutsatser om gråsälarnas fördelning på olika havsområden under övriga årstider.

Räkningarna genomförs i månadsskiftet maj/juni och utförs i huvudsak genom flygräkningar över hela det område där gråsäl förekommer regelbundet. På grund av pälsömsningen ligger sälarna då i stort antal synliga på hällor. En del sälar vistas dock även i idealiska förhållanden osynliga i vattnet, men då räkningen upprepas på samma sätt varje år, beskriver resultaten ändå bra i vilken riktning beståndet utvecklas. Samtliga områden räknas under en tvåveckors period så att resultatet ska påverkas så lite som möjligt av att djuren förflyttar sig. Under denna period räknas hällorna i kärnområdet för sälarnas förekomstområde under pälsömsningen tregånger och i andra områdena två gånger. Den största dagssumman för varje område ligger till grund för beståndsberäkningen.

Räkningsperioden för 2014 inföll 22 maj–6 juni. Väderleken under vårens räkningar var växlande. Särskilt i början av perioden stördes räkningen av dimma i kärnområdet för gråsälar. I slutet av perioden kunde räkningarna utföras på soliga dagar med uppehåll och svaga vindar, då andelen gråsälar som ligger på pälsömsningshällarna är som störst. Således i kärnområdena (Estland, Mellansverige och skärgården i sydvästra Finland inklusive Åland) bygger resultatet på flygräkningar som utfördes 27 maj–1 juni.

Nyheten på Vilt- och fiskeriforskningens webbtjänst och tabell: Antalet observerade gråsälar vid räkningarna mellan 22 maj-6 juni per havsområde och land.