Vildsvin

(Sus scrofa)

Kännetecken: Galtens vikt 50–200 kg, suggans 35 – 150 kg. Kroppen kraftig och rätt hög, sidorna platta. Stort huvud, benen rätt korta och smala. Galtarnas hörntänder växer genom hela livet och bildar uppåtböjda betar. Pälsen kraftig och mörk, rikligt med långa hår. Grisen till en början randig på längden.

Utbredning: Klövdjur från den europeiska kontinenten, som invandrat över gränsen i sydost. En kraftig ökning skedde speciellt på 1970-talet och numera uppgår stammen till 500–1 000 djur. Vildsvinet är ursprungligen en löv- och blandskogens art, men har visat sig mycket anpassningsbar.

Fortplantning: Brunsttid på förvintern. Dräktighetstiden 4 mån. Föder i allmänhet 6 – 10 grisar.

Föda: Till skillnad från de övriga klövdjuren är vildsvinet allätare, vilket också syns i matsmältningskanalens struktur (tänder, enkel mage). Utnyttjar dock mera vegetativ föda än animalisk föda, som utgörs av insekter, maskar, mindre däggdjur och kadaver. Odlingarna kan åsamkas skador av vildsvin som bökar efter rotfrukter och potatis.

Övrigt: Jakttiden på vildsvin ändrades 1.3.2016.  Numera får vildsvin utan kultingar jagas året om, men vildsvinshona, som åtföljs av årsunge, är fredad från 1 mars till 31 juli. Bytesmängden av vildsvin har varit stadd i tillväxt. Man får redan hundratalet grisar som byte per år.