Dog skogshönsfåglarnas ungar i den kalla försommaren?

teeripoikue, Kiuruvesi, elokuu

Skogshönsfåglarnas ungar kläcks i juni månad, som i år var kall och regnig. Runt om i Finland undrar man nu hur fortplantningen lyckades, och hur situationen ser ut för hönsfågelstammarna. Svaret på frågan fås av vilttriangelinventeringarna som inleds på lördag.

Väderförhållandena under kläckningsperioden är den enskilda faktor som kanske inverkar mest på hur skogshönsfåglarnas fortplantning lyckas. En lång period med kallt och regnigt väder kan vara ödesdiger för de små ungarna.

Skogshönsfåglarnas ungar kläcktes från början av juni fram till midsommar. I år var juni exceptionellt kall i stora delar av landet. På grund av vädret förutspås enligt de mest skeptiska prognoserna ett år med bortfall av skogshönsfåglar. Å andra sidan finns även enstaka observationer av stora kullar.

Pålitliga uppgifter om det verkliga läget för Finlands hönsfåglar fås med hjälp av vilttriangelinventeringarna som inleds inom kort. Resultatet av triangelinventeringarna visar arternas genomsnittliga andel ungar, andelen honor med kull och individtätheten per kvadratkilometer skogsmark.

När det finns rikliga mängder unga fåglar kan man också ta byte. För att kunna reglera jakten i enlighet med hållbarhetsprinciperna är det viktigt att känna till ungproduktionen, eftersom den ger besked om hur fortplantningen har lyckats.

Skogshönsfåglarna räknas 26.7 – 3.8 och höstens jakttider bestäms utgående från resultaten

Storleken och strukturen på skogshönsfåglarnas stam observeras med hjälp av sommarinventeringarna av vilttrianglarna. I sommar är den egentliga inventeringstiden från lördag 26.7.2014 till söndag 3.8.2014.

Utgående från inventeringsresultaten beslutar jord- och skogsbruksministeriet om höstens tider för jakt på skogshönsfåglar. Förordningen om jakttiderna utfärdas före utgången av augusti månad.

De senaste åren har inventeringen tidigarelagts och intensifierats, för att man redan samma år ska kunna utfärda förordningen på basis av resultaten. Tidtabellen är ytterst snäv, eftersom den största delen av trianglarna måste hinna inventeras under två veckoslut. Senaste sommar inventerades totalt 929 vilttrianglar.

För att snabba upp resultatservicen har man tagit i bruk den elektroniska tjänsten riistakolmiot.fi. Med hjälp av den kan man sammanställa och analysera resultaten på ett par dagar.

De observationer som registreras av tusentals frivilliga inventerare förädlas på några veckor till ett förvaltningsbeslut. Genom samarbetet kan man bestämma jakttiderna utgående från uppdaterad och pålitlig information.

Endast uppgifter från de trianglar som har inventerats senast 3.8.2014 hinner med som grund för beslutsfattandet. Men även om en triangel inte inventeras inom den rekommenderade tiden, lönar det sig definitivt att göra det. Resultaten från de trianglar som räknas senare i augusti beaktas i de slutliga inventeringsresultaten och bidrar därigenom med värdefull information i den långsiktiga uppföljningen av skogshönsfåglar.

Vad är en vilttriangel?

Vilttrianglarna är inventeringsrutter som har anlagts för att beräkna förekomsten av skogsvilt. Den liksidiga triangelns kompassräta sidor är fyra kilometer långa och märks ut i terrängen. Trianglarnas placering är den samma år efter år.

Inventeringslinjen är sammanlagt tolv kilometer lång. På sommaren räknar man skogshönsfåglarna längs triangelns sidor i grupper på tre personer och på vintern räknar man i arbetspar de spår av viltdäggdjur som korsar triangelns sidor.

Viltarterna och deras spår observeras årligen i nästan tusen trianglar. Inventeringarna organiseras av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet tillsammans med Finlands viltcentral. Inventerarna är frivilliga jägare och viltvårdare.

Läs mera om vilttriangelinventeringar (tidningen Jägaren)

Bild: Hannu Huttu

Extra information