Aktuellt att anlägga viltåkrar

Kuva_04_Suojavyohyke_RGB

Då man odlar föda för viltet, förbättrar man naturens mångfald. Lämpliga växtarter och lämplig placering av viltåkrarna ökar födo- samt föröknings- och skyddsplatserna särskilt för de viltarter som lever i fältmiljö och för många andra vilda djurarter. Viltåkrarna längs med diken och vattendrag fungerar också som skyddszoner med växter som tar upp näringar.

Beroende på valet av växter så har förutom viltet också många insektarter såsom fjärilar och bin samt småfåglar nytta av viltåkrarna. Viltåkrarna livar upp jordbrukslandskapet med växturvalets färgprakt.

I viltåkerproduktionen gör man huvudsakligen besluten med tanke på viltarterna.  För fälthönsfåglarna och odlingsområdena för småvilt i allmänhet är formen och placeringen viktigare än stora arealer och enhetliga fältområden. Fältens småvilt har mest nytta av viltväxtåkerområden som är långutdragna och erbjuder mer rikligt med kantzoner. Kantzonernas kvalité och antal är nyckelorden i fältviltvården.

Tag kontakt med jordbrukaren i god tid

Miljöstödet för jordbruket möjliggör, beroende på placeringen av åkerområdena och markägarens stödavtal och intresse, odling av viltväxter. All växtlighet behöver inte skördas i huvudskörden, utan skördeväxter kan lämnas kvar längs med skiftet som näring åt viltet. Samarbetet mellan jordbrukaren och jaktsällskapet är av största vikt. För jaktsällskapet lönar det sig att redan på vårvintern kontakta markägaren angående beaktandet av viltet på åkerskiftena. På så vis kan de bästa objekten och metoderna utnyttjas i jordbrukarens stödansökningsprocess. Med samarbete underlättas också arbetsbördan och kostnaderna för jordbrukaren.

En ettårig viltåker ska sås senast den 30 juni. Alternativt kan viltåkern sås med växter för höstsådd, varvid den är till nytta för viltet redan på hösten och under vintern. Viltväxter kan odlas på samma skifte under en eller flera växtsäsonger. Skiften med många olika viltväxtarter ökar mångfalden och gagnar samtidigt gränszonen. Användning av växtskyddsmedel är tillåten i anläggnings- och avslutningsskedet för bekämpning av ogräs. Blandutsäde och senarelagd sådd förhindrar även insektsskador. I samband med att mångfaldsåkrarnas växtlighet anläggs är också gödsling möjlig inom ramen för gödslingstabellen i stödsystemet.

Det lönar det sig att ta tillvara en del av viltåkerns växtlighet och använda det särskilt för vinterutfodring av rådjur och hjortar. Efter slåttern erbjuder rödklöver och gräsväxter en smaklig växlighet för många arter under höstperioden.  Det är tillåtet att skörda mångfaldsåkrar för vilt från och med 1.8.

05_Luonnonhoitopelto_RGB

Viltåkrar och trafik passar inte ihop

Placeringen av viltåkrar är inte oväsentlig. Till exempel hjortdjuren behöver större areal viltåker än småviltet. Med väl genomtänkt placering av viltåkrar kan man i någon mån styra hjortdjurens användning av föda.

För förebyggande av trafikskador ska åkrarna alltid placeras tillräckligt långt borta från vägarna, vars trafiktäthet överskrider 3 000 bilar i dygnet. Åkrar ska inte anläggas på någon sida av en sådan väg, för att djurtrafiken över vägen inte ska öka.

Man strävar till att anlägga viltåkrar mosaikformat i landskapsbilden, varvid djuren har lämpligt med näring och skydd. Då hjortdjuren trivs vid viltåkrarna är de samtidigt borta och utgör inte en fara för trafiken.

Utgångspunkten för odlingsobjekt som lämpar sig för odling av viltåkrar är objekt som inte odlats eller objekt med olika former av lantbruksstöd eller lämnats utanför avtal, såsom små skogsåkrar. Därtill erbjuder lantbrukets miljöstödsprogram goda alternativ till viltvård. Viltåkrar ingår i stödformen mångfaldsåkrar.

Om man vill veta mer, kan man kontakta kommunernas landsbygdssekreterare.

 

Läs artikeln ”Tips för viltvården i odlingslandskapet” i Jägaren 2/2016

Trafikverkets karta över trafikmängderna

Miljöersättningar och –stöds guider och broschyrer

Bilder: Tom Björklund